Lönnströmprojekt 5

Överlevnadsguide för ett post-apokalyptiskt barn

Nastja Säde Rönkkö | 2021–2022

Överlevnadsguide för ett post-apokalyptiskt barn är ett intensivt allkonstverk som kombinerar mediekonst, text och involverande konst. Verket dryftar vår planets osäkra framtid ur olika synvinklar. I sin slutgiltiga form hösten 2022 är det en flerkanalig videoinstallation kombinerad med en överlevnadsguide i bokform. Dessutom ordnas workshopar ledda av experter inom olika områden.

Nastja Säde Rönkkös videoverk är berättelser om mänsklighetens sista stunder, om världens undergång och om naturen, längtan och förlust. Men samtidigt är de också glimtar av kärlek, medmänsklighet, framtid, omsorg och slutets skönhet. För konstnären är Överlevnadsguide för ett post-apokalyptiskt barn också ett sätt att studera klimatångesten, jordens framtid, kriser och hur man överlever dem, vikten av långsamhet, alternativa lösningar, maktförhållanden, lyssnande, medmänsklighet och hur alla dessa teman förhåller sig till den digitala eran.

Vi lever i en tid av många hotbilder som väcker rädsla och får oss att känna oss kraftlösa. Klimatförändringen blir synligare dag för dag, i kontakterna mellan människor uppstår revor och hatretorik, en pandemi kan plötsligt stanna upp hela världen.

Kärnan i verket är tanken att det redan har inträffat någonting stort som påverkar livet på jorden – en politisk, ekologisk eller samhällelig förändring. Vad är då värt att rädda och vad vill vi minnas och lära oss för att förmedla det vidare till kommande generationer? Från dessa utgångspunkter bygger konstnären en överlevnadsguide för framtiden.

Projektet vill dryfta, skapa en grund för och drömma om de sätt och metoder med vilka vi kan möta de fysiska, psykiska och emotionella förändringarna. Trots att kontexten och tematiken handlar om framtiden är verket till syvende och sist avsett för oss som lever i nuet.

Nastja Säde Rönkkö (f. 1985), bildkonstnär från Helsingfors, behandlar i sina verk fundamentala mänskliga frågor, såsom sociala relationer, kärlek, empati och närhet. Hon arbetar med mediekonst, performance, samfundskonst, webbkonst och text. Rönkkö är bildkonstmagister (MFA) från Slade School of Fine Art i London 2011. Hon valdes till Årets unga konstnär 2019.

Dagläger för unga 14–18.6.2021

Lönnströms konstmuseum ordande 14–8.6.2021 ett dagläger för unga. Lägret var ett led i museets och konstnären Nastja Säde Rönkkös gemensamma Lönnströmprojekt Överlevnadsguide för ett post- apokalyptisks barn. På lägret behandlades bland annat teman kring jordens framtid och hur man överlever i krissituationer. Nastja Säde Rönkkö både planerade och ledde lägret. Därtill besöktes lägret av många experter som höll workshoppar kring lägertemat.

Den första av gästexperternas workshoppar leddes av klimatpedagogen, forskaren Anna E. Lehtonen. Hennes workshop behandlad genom diskussion och drama klimatförändringen och de känslor den väcker. I sina diskussioner talade lägerdeltagarna också på ett allmänt plan om känslor och nyckelord kring klimatförändringen, såsom rädsla, ångest, frustration och utmattning. Låter bekant, eller hur? Bland annat dessa känslor behandlades via drama: hur kan känslor förkroppsligas, var känns de? Ett knivhugg i bröstet, ett stryptag om halsen eller en tung börda på axlarna?

Andra lägerdagen ägnades åt överlevnadsstrategier. Anna Kari, matexpert på Centralen för lantbruks- och hushållskvinnor, ledde i museet en överlevnadsworkshop där man behandlade bland annat beredskapslager i hemmet och ätbara växter i naturen. De modigaste vågade smaka på torkad maskros som Anna hade med sig. Den första munsbiten sades ha en nötaktig smak, men strax förvreds provsmakarnas ansikten i en grimas. Eftersmaken beskrevs som obeskrivligt gräslig. Lyckligtvis fanns det tillräckligt av de gemensamt tillredda nässelvåfflorna med rabarberkompott.

Under ledning av vildmarks- och naturguiden Kati Granroth fick deltagarna också i två dagars tid lära sig olika överlevnadsmetoder. På onsdag tog man sig till Pinkjärvi i Euraåminne för att öva sig att läsa kartan, använda kompass och göra tändved. Vidare fick lägerdeltagarna lära sig att göra tillfälliga skydd med presenning och snöre, vilket resulterade i två väldigt olika modeller, ”Pertti” och ”Jalmari”. Inte ens myggsvärmarna i skogsbrynet lyckades stoppa den nitiska aktiviteten; mot slutet av utflykten planerades redan följande skogsutflykt!

På torsdagen besökte Kati museet. Nu gick man än en gång igenom regler och etikett under lägret, och deltagarna fick också öva sig i att knyta knopar. Hur var det nu den där pålsteken skulle svängas?

Under hela lägret och i alla dess workshoppar och övningar hade Nastja Säde Rönkkö konsekvent tanken om apokalypsen, världens undergång, i bakhuvudet. Allting kulminerade i de sista dagarnas workshop där deltagarna fick tillämpa det de lärt sig för att skapa det nya samhälle som växer fram efter undergången och dess efterdyningar. Processen resulterade i performancer och en skriftlig guide. Möter världen sin ände i form av en solstorm eller en människoätande enhörning? Vad finns kvar från den gamla världen, vilka värderingar, lagar och regler råder i det nya samhället? Vilka former av skicklighet och färdighet anses då vara nyttiga? Detta världsbygge väckte särskilt stark entusiasm i de olika grupperna, och de ivrigaste började redan fördjupa sig i nya mytologier och även legender: vad var nu igen det där mytomspunna Coca-Cola och vem hade dess hemliga recept?

En sak var säker: inte ett enda framtidssamhälle kommer att använda maskros som näring.

Veera Virtanen

Projektet stöds av