Lönnströmprojekt 2

Flatlands

Jani Ruscica | 2017–2018

Flatlands är ett tvärkonstnärligt verk som utgår från tre mångtydiga bilder från olika tidsepoker, var och en med ett instrument. Bilderna avspeglar sin tids samhälleliga värderingar och förenas av tystandets tematik. Utgående från bilderna tillverkades tre unika konstobjekt: ett bambuinstrument, ett glasinstrument och ett ready made-instrument. Flatlands genomfördes 2018 i Raumo, Helsingfors och Riga i form av musikuppföranden av konstnären och musiker.

Musikerna utvecklade egna speltekniker för instrumenten. Glasinstrumentet spelades av saxofonisten Linda Fredriksson, bambuinstrumentet av klaviaturspelaren och cembalisten Matias Häkkinen och ready made-instrumentet av elektronmusikern Sara Milazzo.

BambuinstrumentetGlasinstrumentetReady made-instrumentet

Olika slags hantverkare byggde de fantiserade instrumenten i samarbete med konstnären. Instrumenten motsvarar originalbilderna så noggrant som möjligt.

Verkets namn refererar till den engelska matematikern Edwin Abbott Abbotts samhällssatir Flatland från 1884: A Romance of Many Dimensions. (På svenska: Flatland. Översättning av Sam J. Lundvall. Lund; Bakhåll 2004.)

Jani Ruscicas (f. 1978) verk är ofta baserade på kreativt samarbete mellan olika konstarter: performativa element, skulptur, rörlig bild och ljud.

Bambuinstrumentet

Förebild för bambuinstrumentet var ett instrument i filmen The Isle of Pingo Pongo (1938) i Warner Brothers animationsserie Merry Melodies. Den rasistiska filmen är ett exempel på kulturell appropriering och avspeglar den kolonialistiska epokens uppfattningar och generaliseringar. I filmen ingår ett pianoliknande bambuinstrument som ursprungsbefolkningen spelar. Filmen har varit belagd med visningsförbud sedan 1968.

Bambuinstrumentet har tangenter och strängar från ett klavikord från 1960-talet. Stommen är byggd av bamburör av olika tjocklek och storlek. Instrumentet är byggt av den tjeckiske snickaren Jan Kolár.

Stillbild från Warner Brothers animation The Isle of Pingo Pongo.

Glasinstrumentet

Bilden av glasinstrumentet ingår i Andrei Khrzhanovskys (f. 1939) sovjetiska animation Steklyannaya garmonika (Glasharmonikan, 1968). Animationen är en satir över byråkratin, där instrumentet framstår som en motkraft mot frihetskvävande strukturer och korruption. Filmen var den första animationsfilmen som förbjöds i Sovjetunionen.

Glasinstrumentets stomme är tillverkad av genomskinligt plexiglas som 3D-utskrift. Stommen fungerar som klangbotten där de tolv glasrören är fästa. Ljudet uppstår ur stämgafflar som är fästa i rörens ändar och får luften i rören att vibrera. Instrumentet är ritat och byggt av tvärflöjtsbyggaren Matti Kähönen.

Stillbild från Andrei Khrzhanovskys animation Steklyannaya garmonika.

Ready made-instrumentet

Ready made-instrumentet är byggt med utgångspunkt i en karikatyr i tidningen Die Muskete 1907 av tonsättaren Gustav Mahler (1860–1911) och hans experimentella sjätte symfoni. I symfonin bröt Mahler mot rådande musiknormer genom att använda ljud från ovanliga instrument, t.ex. en hammare.

Ready made-instrumentet består av färdiga föremål fästa i en träram, exempelvis en riskvast, en koskälla, en harskramla och ett horn samt en puka från slutet av 1800-talet. Trädelarna är gjorda av snickaren Antti Salmela, och instrumentets finish gjordes av Niko Rissanen.

Karikatyr av tonsättaren Gustav Mahler.